Då börjar allvaret..
Jag har försökt strukturera upp mina studier i kalender och på papper. I detta IT-samhälle så tycker man ju att en tjej, eller numera tant, i min ålder borde vara van och trivas med datorer och filer. Well, I dont. Jag lever kvar i det där papperssamhället och har en mängd uppsjö av olika papper med olika information i olika pärmar därhemma. Papper och kalender är mitt liv - plus en gul överstrykningspenna. Jag lever kvar i det samhälle som älskar böcker i pappersformat, skriver i block och använder aldrig min kalender och alla finesser som finns i min mobil.
Hur som haver så lyckades jag ta mig till elgiganten och köpa ett headset.. och jag kan säga att det var ju inte bara att åka och köpa ett som jag först trodde. Nej det fanns ju en mängd olika finesser och första gången jag lämnade elgiganten så visste jag inte om det var en ny dator, nytt headset eller en ny hjärna jag behövde. Så jag for hem och sov på saken och återvände dagen efter. För att åter igen bli snurrig.. snälla säg bara vilken jäkla utrustning som fyller mitt behov?? Och tillsist så sansade jag mig och gick på det jag faktiskt har kunskap om. garantier. LIVSTIDS GARANTI. Och så blev det.. ett par KOSS hörlurar som såg både bekväma och väldigt oestetiska ut på skallen, plus ett löfte om att få returnera dem om jag inte är nöjd inom 30 dagar. Bra deal tyckte jag.
Och slutligen så hann jag prova mitt headset på marratech och kom till min förvåning på att- det här gick ju väldigt bra! Dock var vilding hemma och moonade i camen, sköööönt med dagis snart! Vi satte oss med grupperna och jag blev väldigt glad över att vi fick oss ett gott skratt när vi fumlade oss fram mellan marratech och msn för att få allt att funka. Ett gott skratt är ett bra sätt att bryta tystnaden. Diskussionerna gick ganska smidigt trots att vi inte hade mic att tillgå, och vi kom ganska snabbt fram till några punkter. Här kan jag inflika att jag har alltid velat jobba ensam, för då vet man att det blir gjort och vad som ska göras. Kontroll kallas det. Sen har jag läst personalgruppens psykologi samt en hel del andra grupprelaterade ämnen som fått mig att inse att man måste kunna släppa kontrollen och låta andra vara delaktig i processen. Det utbytet man kan få utav varandra, om man stannar upp och lyssnar, är väldigt nyttigt - inte bara ur informationsrelaterad synpunkt utan även inom samarbetssynpunkt. Som företagare så måste man vara öppen för männsikors åsikter och delaktighet. Det är svårare, ja, men om än så mycket viktigare.
Och förresten.. en av våra lärare har lagt upp ett mycket väl överskådligt schema såg jag nu. Så tack. Verkligen.. tack. Hela studiestarten med allt är nog invecklat som det är.. *pust*
Hur som haver så lyckades jag ta mig till elgiganten och köpa ett headset.. och jag kan säga att det var ju inte bara att åka och köpa ett som jag först trodde. Nej det fanns ju en mängd olika finesser och första gången jag lämnade elgiganten så visste jag inte om det var en ny dator, nytt headset eller en ny hjärna jag behövde. Så jag for hem och sov på saken och återvände dagen efter. För att åter igen bli snurrig.. snälla säg bara vilken jäkla utrustning som fyller mitt behov?? Och tillsist så sansade jag mig och gick på det jag faktiskt har kunskap om. garantier. LIVSTIDS GARANTI. Och så blev det.. ett par KOSS hörlurar som såg både bekväma och väldigt oestetiska ut på skallen, plus ett löfte om att få returnera dem om jag inte är nöjd inom 30 dagar. Bra deal tyckte jag.
Och slutligen så hann jag prova mitt headset på marratech och kom till min förvåning på att- det här gick ju väldigt bra! Dock var vilding hemma och moonade i camen, sköööönt med dagis snart! Vi satte oss med grupperna och jag blev väldigt glad över att vi fick oss ett gott skratt när vi fumlade oss fram mellan marratech och msn för att få allt att funka. Ett gott skratt är ett bra sätt att bryta tystnaden. Diskussionerna gick ganska smidigt trots att vi inte hade mic att tillgå, och vi kom ganska snabbt fram till några punkter. Här kan jag inflika att jag har alltid velat jobba ensam, för då vet man att det blir gjort och vad som ska göras. Kontroll kallas det. Sen har jag läst personalgruppens psykologi samt en hel del andra grupprelaterade ämnen som fått mig att inse att man måste kunna släppa kontrollen och låta andra vara delaktig i processen. Det utbytet man kan få utav varandra, om man stannar upp och lyssnar, är väldigt nyttigt - inte bara ur informationsrelaterad synpunkt utan även inom samarbetssynpunkt. Som företagare så måste man vara öppen för männsikors åsikter och delaktighet. Det är svårare, ja, men om än så mycket viktigare.
Och förresten.. en av våra lärare har lagt upp ett mycket väl överskådligt schema såg jag nu. Så tack. Verkligen.. tack. Hela studiestarten med allt är nog invecklat som det är.. *pust*
Kommentarer
Trackback
